Efter en god natts sömn, efter flygstolarna var en flott säng helt OK, åkte vi iväg för att se på lite sevärdheter, och de vi fick åka till låg inom gångavstånd. Det var Elizabetkyrkan, som byggdes ca 1905, sades vara den äldsta bevarade byggnaden i Windhoek. Strax intill låg historiska museet, där man visade de kamper Namibierna fått utkämpa för nationell frihet, först mot tyskarna som fördrevs 1915 av engelsmän, och sydafrikaner, men också friheten till slut 1990 när man blev fria från det sydafrikanska apartheid oket. Precis intill låg den gamla tyska militära fortet Alte Feste. Den blev färdig ironiskt nog 1915, samma år som tyskarna blev fördrivna.
Hotellet vi bor på, Safari Court är riktigt flott.
Nationalmuseet, riktigt fin utsikt över stan uppifrån toppen.
Windhoek ligger i en dal platå med berg runtomkring.
Jakaranda trädet med sina blåa färgprakt.
I Uganda försökte jag i två veckor att fånga praktstaren på bild, här fick jag den första dagen. Med sin skimrande blå färg är den riktigt vacker. Överlag fanns här mycket fåglar i staden vävarfågel och nåt som liknade vår pilfink, nedan här är en musfågel, den heter så kanske för sin musgråa färg.
Efter det blev det lite lunch, där det lokala köket testades, och ja Ingemar Gidenstam, detta öl kommer faktiskt från Windhoek, det heter ju också det. Sen blev det lite hantverksmarknad och en förevisning om diamanter, som även Namibia är en stor producent av. Bortswana, grannlandet är ju världens största producent av diamanter.
Trafiken i Windhoek är intensiv, på dagtid i alla fall, men ingenting emot Kampala, i och för sig har Windhoek bara ca 350000 innevånare mot Kampalas 2 miljoner, och till skillnad från Uganda så har här motorcyklisterna hjälm på huvudet, till och med såg jag cykliser mer ordentliga cykelhjälmar på huvudet.
Jag fick faktiskt guiderna att ta omvägen förbi Windhoeks brandstation. och något jag blev väldigt imponerad av var brandutrustningen i museet. Centrumrulle och bärbara brandsläckare, så ser det ofta inte ut runt om i Europa.
Senare på kvällen blev det middag på stan, en riktigt trevlig restaurant med mycket inhemsk vilt på menyn. Jag tog en Namibian Bush Fire vilken bestod av kött från antiloper, Oryx, Kudu och Springbock. Till det var det trådsmal pommes frittes, eller om det kanske var friterade maskar, nej det smakade i alla fall potatisaktigt.
Imorgon är det då en resdag ner till Namiböknen.
3 kommentarer:
Roligt med bilder från udda platser, njut vidare, hemma är det som det brukar vara.
Kjekt å se du sjekker brannstasjonen....he he !
Windhoek o Namibia har man ju inte kommit till så inte lär man få smaka på någon Windhoek heller :( Får nöja mig med något så exotiskt som en Sitting Bulldog IPA från Gotland som vi inhandla på färjan mellan Grenaa o Varberg härom veckan. Den är inte så dum den heller :)
Skicka en kommentar