Tjurpannan 8/11

Tog i söndags en tur till vackra Tjurpannan, strax norr om Grebbestad. Har varit där förut, men det är ett ställe man gärna återvänder till. Så hade andra också tyckt, parkeringen var överfull, men det märktes inte i naturen.

                                                    Lite vyer och andra strandfynd.

ett

Hållö med Fotoklubben.

I söndags var jag på ett ställe jag aldrig varit på förut. Hållö fyr har väl varit förnära för ett besök för en västkustbo. Men tillsammans med Lysekils fotoklubb var det inte nödbett att fara dit. Med "kul styving" var det lite brådska i luften, men så speciellt kallt var det inte. Helt nya panoraman mot Preemraff och Lysekil blev det, även Kungshamn och Smögen fick man se från en anna vinkel. Kaniner fanns på ön, hur nu dom har tagit sig dit. Kan kaniner simma? För några isvintrar har det inte varit på länge.

Fyren stod färdig 1842.

 En skulptur av en Brigg fanns vid vandrarhemmet, till erinran om förlisngen av Briggen Blue Bird of Hull, som Evert Taube sjöng om. 

Berget kryllade av håligheter och fåror, några jättegrytor som inlandsisen format.

Kamerorna i högsta hugg, naturligtvis, Annie och Johan.

De gamla fyrvaktarstugorna, som enligt uppgift Evert Taubs far bebodde en gång.

Jag gillar ju att ta kort på vatten , så här kommer några.

Ytterligare trädgårdsbilder.

Jag ville fotografera insekter, men av någon anledning har det i år inte varit så mycket insekter i min trädgård. Jag har förmodat att det berott på att det blivit färre insekter av någon anledning, men i min grannes trädgård vimlar det av fjärilar bin och humlor. Kanske kan det bero på att hon är duktigare med sin trädgård och har fler blommor och växter, jag vet inte. Här är dock ett axplock av insekter.Som med alla bilder på min blogg går det att göra tavlor, så om någon vill köpa en bild går det att ordna. Kontakta mig på något vis, så går det att lösa.

 

 

 

 

Södra Raneboskogen med Amundshatt.

Jag och Roger Borg var igår uppe på södra Ranbokartan för att försöka lägga in de nya vägarna och tillhörande vindsnurror. Det var en fin dag och vi passade på att fika vid högsta punkten, Amundshatten, 179 m ö h. Tornet som står där ger en fantastisk utsikt i alla riktningar, man såg Björnerödspiggen och vindparken på Tolvmanstegen där VM i PreO gick 2016. Västerhavet och norra Bohusläns arkipelag framträdde i all sin prakt. Drygt 13 kilometer blev det totalt, och jag som numera räknar steg fick ihop över 16000.

Lite bilder.

 Fortid och nutid.

 Det mesta av skogen var tallhed, men marken är karg, så vindpinade döda träd fanns här och var.

 Vid ett tjärn hade markägaren bygg en kombinerad fika och badbrygga.

 "Små lätta moln ser jag på din himmel, din himmel som är blå."

 Naturligtvis måste en gamma lantmäterianställd kontrollera gränsrösena...

 Till vänster i bakgrunden Buars vindpark, och till höger vid horisonten södra Kosterhavet.

 Har tidigare visat olika nyckelpigor. Här är en Ljusstreckad nyckelpiga.

Vi stötte på en Hasselsnok, men jag fick googla när jag kom hem för att få reda på vad det var. Vacker var den i alla fall.