torsdag 29 september 2016

Första djungelvandringen

 
I dag var första gången vi gav oss ut på vandring, det var också första dagen när magen inte var riktigt som den skulle. Motezumas hämnd kallas det väl inte på denna kontinent, men ni fattar...
Vi fick ha med oss kopia på passet, för uppe i djungel är vi faktiskt inne i Kongo. Potatis odlingarna går nästan upp till gränsen. Faktisk så kommer 90 % av Rwandas potatis produktion från denna region. Väl inne i djungeln möttes vi av tät, och då menar jag tät, bambuskog. Orienteringskartan hade varit mörkgrön. Den största delen av den odlade marken hade varit tät bambuskog.
Beväpnade vakter mötte upp, då det kunde hända att vi fick stöta på både buffel och elefant. Vakterna hade varit ute på morgonen och lokaliserat Gulmarkattorna som var det vi var ute efter idag. De var svåra att se ordentligt då de satt högt uppe i bambuträden, men några lyckades på riktigt fina bilder, jag hittade då inga fina vinklar. De är endemiska och finns bara i Virunga bergen
Efter lunchen åkte vi till en lodge högt uppe på en åsrygg där man hade fina vyer över två stora sjöar som kallas Tvillingsjöarna och även fin vy mot en av de högsta utdöda vulkanerna, Mt Muhabura.
När vi har åkt igenom Ruhengeri och Kinigi, de två stora samhällena här uppe, såg vi inte bara fler motorcyckeltaxi utan även cykeltaxi, de kunde transportera inte bara passagerare utan även varor av alla slag, t ex potatissäckar modell större.
Vi fick också veta av guiden att samhället inte heter Ruhengeri längre utan Muzanze, anledningen var att Ruhegeri betyder platsen där många dött, så presidenten lät bestämma att Ruhengeri och även andra platser i Rwanda fick byta namn. Muzanze betyder något i stil med Mötesplats, t ex en plats där man möter de vilda djuren. Ett annat exempel var Kigalis flygplats som hette i översättning,
"En gravplats", där skulle man ju inte vilja hamna efter en flyplanslandning.....
 
Morgondimman lättar
Vår lokale guide Cully med Mt Sabyinyo i bakgrunden.
Överallt dessa barn som vill hälsa, de är ute vid åkrarna där deras föräldrar arbetar.
 

 
 

 

 

 


 
I morgon fortsätter vi resan in i Uganda.


 










 

3 kommentarer:

Ingemar Gidenstam sa...

Vackra bilder över sjöarna. Det är inte förutan att man i Uganda kallar detta gränsområde för Afrikas alper. Har själv aldrig varit i Kisoro eller Kabale utan inte kommit längre än till ett stort teaplantage en 5-10mil norr därom och bara sett bergen på håll under mina 10-tal Uganda besök.
Antar att det är bergsgorillorna i Mgahinga NP och inte de i Bwindi NP som ni skall besöka. Era lyckostar har alltid önskat komma dit men aldrig funnits tid.
Känner igen bilderna på aporna även om det varit chimpanser i Kibale forest NP och inte guldmarkater man försökt fotografera och kom man tillräckligt nära dem under träden så försökte de skita på en :).
Kommer ni nu att fara vidare in i Kongo och tillbaka in i Uganda för att se de trädklättrande lejonan i Queen Elisabeth NP vid Ishasha?
Lycka till i gorillajakten!

William Rex sa...

Fina bilder, tur att man inte har anlag för avundsjuka. Hoppas du får en fortsatt bra andra vecka och att magen håller sig i ordning. Det kanska hade något att göra med det lokala köket från tidigare bilder......😀
PS. Bilen står kvar, inte blir den blöt här hemma heller.

Bosse Sandström sa...

Som svar till Ingemar, det var i Bwindi vi besökte gorillorna, skall senare till Queen Elisabeth NP för game drive, utan att besöka Kongo. Och Nile Special är god.
Som svar till William, så börjar jag bli bra i röva....