VM i Litauen

Resan gick via Karlshamn där vi plockade upp Inga och Roland, William hade jag Michael och Renée redan plockat upp i Göteborg. Vi hade lite tid på oss innan båten gick tittade till utvandrarmonumentet, (trots att monumentet restes långt innan filmerna var han väldigt lik Max von Sydow) innan vi tog färjan till Klaipeda.

Vi skulle först till Europacupen i Daugavpils i Lettland där VM går nästa år, landskapet var böljande men det som vi la märke till mest var alla storkar, massvis, överallt. Man hade till och med byggt konstruktioner ovanpå kraftledningsstolpar, så att storkarna kunde bygga bo där.

 

Tävlingarna i Lettland gick i sandåsterräng, mycket lik Åhus, men banläggningen var inte riktigt som hemma, lösningsmetodiken var mesta del att få skärmarna i linje med andra objekt, mestadels stubbar och träd. Jag trodde jag lärt mig det första dagen, då jag hade fem fel, men andra dagen hittade jag antagligen fel linjer så det blev åtta fel istället. Marit vann dock TempO tävlingen och Stig vann andra dagens PreO. Så genrepet inför VM i Litauen veckan därpå gick bra.

 

 Resan ner till Bistonas i Litauen gjorde vi i våran bil ett vinnande vägval. Vi hade ju kommit söderifrån och åkt igenom ett mega vägbygge, som Martin i den andra bilen inte trodde skulle ta så lång tid. Vi vann den delen av vägen med en timme. Den timmen ägnade vi oss åt att besöka Europas mittpunkt, den ligger någon mil norr om Vilnius, Litauens huvudstad

 

Vi stannade till och fikade i gamla stan där innan vi fortsatte mot VM orten, Birstonas. Trakten runt Birstonas är känt för sina många Spa hotell, då vattnet där är väldigt mineralrikt. Vi bodde på Royal Spa, som jag tyckte hade intressant arkitektur, både inne och ute. Runt om var det vandringsleder i tallskog . Där fann också en del "totempålar" som vi också såg rätt mycket av i både Lettland och Litauen.

 



Så var det dags för första modellen, TempO. Här märkte vi första felet. TempO kartorna var inte alla var centrerade mot norr, utan de var vridna mot kontrollen, så det kunde skilja många grader, från karta till karta. Detta påpekades på Team Official mötet, men de kunde inte rätta till alla kartor till nästa dag. Nå, alla svenskar tog sig planenligt vidare till final där två debutanter stod överst på pallen. Två norrmän dessutom. Vetle Ruud Bråten vann före "Lille" Martin Waalen. Marit försmädlig fyra, en sekund efter trean och Lennart sexa. Nu har alla i klanen Waaler VM medaljer, då farfar Ole Johan har ett brons i öppna klassen från Ukraina VM 2007.

Nästa dag var det PreO modell, och den löste vi rätt bra.





 Men på tävlingen PreO 1, började det protesteras mot flera kontroller, så Marits delade ledning slutade i delad fjärde plats. Överlag låg de flesta svenskar lite efter. Egentligen hade bara Marit och Stig i öppna och Ola i paraklassen medaljkänning.
Sen kom stafetten....
Det började redan på TOM då vi tyckte att det skulle bli tajt om tid till tävlingen, så karantänen flyttades fram en kvart. Gott och väl så. Men när vi kom fram hade banläggaren Andruijs "One Man Show" Jovaisa och hans kader inte satt ut alla skärmar och inte häller någon stämplings ställning. Nästan två timmar försent började tävlingen. Och banläggningen, ja vad ska man säga om den. Det blev vassa protester även där, så resultatet blev inte färdigt förrän vid tio tiden på kvällen, en svensk bronsmedalj i paraklassen blev till en fjärdeplats. Norge tog den. Och i öppna klassen var Sigurd Daehli så nervös innan Lars Jakob på sista sträckan skull gå till den publika tidskontrollen, att vi trodde han skulle förgås.

Lars Jakob missade och Norge blev femma. Men det var innan alla protester kom in, och juryutslagen ändrade även den öppna klassen, så Norges lag blev tvåa. Därmed är Sigurd unik, han har nu VM medaljer i tre av orienteringens discipliner. Det är bara Mountainbikeoientering som fattas. Finns det inte Veteran VM i den disciplinen?

Den avslutande dagen avgjordes så PreO med den andra dagens tävling, och faktiskt så var den banan nästan okej. Och Ola räddade oss från totalt fiasko med att avancera till första platsen, så ett guld till Sverige. Men Norges framgångar fortsatte, Lars Jakob vann och Geir klättrade rejält till bronsplats i öppna klassen. Stig nådde inte riktigt ända fram utan slutade fyra, Marit fick en sjätte plats. Jag vill också hålla fram William, VM debutant, som klättrade från plats 26 första dagen till slutlig 11.

 

Segrare Ola och Michael på sjätte plats.

Hela PreO laget, det är bara Lennart som saknas, han gjorde bara TempO, så han åkte hem dagarna innan bilden togs.

 

Banketten på kvällen möttes alla nationer och åt god mat.

 En del gamla men några nya ansikten i amerikanska laget, som Russ Meyer och Curtis Sherman som jag fick bra kontakt med. Min syn på amerikaner förbättrades rejält, då jag fick reda på att de var ivriga kritiker till Donald.Trump

Hong Kong, som denna familjen kommer ifrån skall arrangera VM 2020.

 

Vi i det svenska lägret drog rätt tidigt vidare till baren på andra sidan gatan för trevligt umgänge. Både balkongen och soffan vi satt i höll...

 

Innan båtresan hem sent på söndagskvällen besökte vi Litauens näst största stad, Kaunas. En stad med gamla anor. Slottet byggdes på 1300 talet, vi gick runt i slottsparken som är belägen vid floderna Neris och Njemens sammanflöde. Som alltid så var det god mat som gällde och vi hittade en gammal tjusig restaurang som nästan bara hade vilt på menyn. Jag åt vildsvin och de andra åt hjort.

Trevlig personal var det också.

 Den Helige Ärkeängeln Mikael katedral i Kaunas.

 

Nu väntar mer orientering, Oringen i Arvika nästa.

 

Göteborg 20/5

Var i Göteborg i helgen, syftet var att kolla banorna som Maths Carlsson lägger för PreO i Väst tävlingen lördagen 27/5 i Keillers Park på Ramberget . Det blir Elit klass, A, B och C klasser. Det går bra att komma och pröva på A B och C banorna genom att anmäla sig på plats. Arenan är vid Rambergsskolan. Banorna går på den slingrande vägen upp mot toppen, och utsikten över i stort sett hela Göteborg är fantastisk.
Efter bankollen for vi ner mot älvstranden, då ju Göteborgsvarvet gick den här dagen, och Maths och Lottas ena dotter, Lisa sprang, så vi stannade en stund tills hon sprungit förbi. Maths tyckte att hon såg oförskämt pigg ut efter att ha sprungit en knapp mil, där vi stod.
 Mer än 60 000 vara anmälda! Under tiden vi stod där passerade löparna i en strid ström, med olika stila och olika hastighet. En del hade bra fart, medan andra såg ut som om ingen skull ha trott att de skulle kunna springa överhuvud taget. Men de allra flesta hade gott humör och blev ivrigt påhejade av publiken.
 Det var bara två jag kände igen av alla som sprang förbi, Tomas Pettersson från Lysekil, som springer för Strömstads löparklubb, och Ulf Tengberg från Brastad.

Av identifikationsskäl har jag dolt startnumren.

 Djurlivet i Keillers Park.

 Det gäller att kunna koncentrera sig på tävlingen med dessa vyer.

 På toppen av berget finn ett orienteringsbor. Har inget med sporten att göra, utan pekar ut stadsdelarna i staden....

 Lennart Hansson, mer känd som Rosa Pantern, var naturligtvis med.

 Olika stilar, men de flesta var vid gott mod.

 Kostymtävlingen tycker jag att denna deltagaren vann.

 I hård konkurrens med denne man.

 Goa gubbar var ivriga påhejare. De hade egen vätskekontroll på balkongen.

När jag kom hem hade Rododendronen, utanför mitt sovrumsfönster, slagit ut i full prakt.

Bro Dagen 13/5

Bro dagens aktiviteter var samlade kring kyrkan och prästgården då ju kosläppet var dagens höjdpunkt.

 Monica Andersson höll i trådarna inför och under dagen.

 Sådden hade börjat spira, trots att vårvärmen dröjer.

 Brodalsprofilen Sten Åke Thorén, mest känd som Tina, var där.

 Brastads brandkår visade upp sig.

 Hembygdsföreningen sålde hembakat.

 Klätterklubbens ordförande Jonathan Rask berättade om deras Boulderhus, invid Villa Bro. Invigningen är planerad till oktober.

 Lammungarna var barnens favoriter.

 Kosläppet närmar sig.

 Snart.

 "Jag kom först."

 Färskt grönbete smakade bra efter vinterns kraftfoder.

Två tävlingshelger

Två tävlingshelger har förflutit. Det började sista helgen i april, när jag Michael och Renée, Johan Mikael Aftevik och Linus tog flyget till Helsingfors, för tävlingar i Esboo. Redan på Landvetter flygplats började matresan, vilket egentligen är syftet med tävlingshelgerna. God mat och dryck och trevligt sällskap är huvudsaken, när nu tävlandet inte lyckas helt. Fast i Finland är jag ändå nöjd med resultaten, runt 20 till 30 plats med nästan hela världseliten på plats. (Passade den formuleringen bättre Desirée?) Fast TempO kunde gått betydligt bättre med mera flyt. Plats 13 inför sista stationen, där nästan inget föll på plats.
PreO tävlingarna hade svenske Åke Jakobsson lagt. Han var den förre IOF presidenten som hittade kärleken vid IOF kansliet som då låg i Helsingfors, där arbetade Anna. Åke blev kvar i Finland med nybliven fru och barn.
Banorna krävde mycket kurvläsning och en del extra klurigheter som vi i Sverige inte är riktigt vana vid. Kanske borde vi anpassa vår banläggning så att den stämmer bättre med det som är rådande internationellt.
Vädret denna helg var en egen historia. När vi kom till Helsingfors på fredag eftermiddag var det vackert väder, inte så kallt men blå himmel och strålande sol. Det finns såna som gillar sånt väder. I alla fall strosade vi runt i centrum en stund. Denna helg är det tradition i Finland att man tar på sig sina studentmössor, allt från nyblivna studenter till pensionärer tar på sig studentmössorna och firar på detta sätt Valborg och vårens antågande.
På lördagen när tävlandet började var det kallt, blåste och de som startade sent fick gå banan i snöglopp. Den snön låg kvar på söndagen. man kan säga att vi hade ett riktigt 10 Mila väder. 10 Mila som gick i Göteborg samma helg, hade riktigt bra väder.

 Helsingfors domkyrka.

 När jag publicerade denna bild på Facebook, kommenterade Kerstin Däldehög att OL världen har förändrats. Inga övernattningar på hårt underlag i överfulla gymnastiksalar längre. Jag kan inte göra annat än att hålla med.

 Tävlingsledaren Anna Jakobsson försöker se glad ut.

Marit vann totalen för fjärde året i rad. Hon kanske hoppas att Finland arrangerar ett VM snart.

Helgen efter bar det iväg till Uppland, Afteviks stannade hemma och vi bytte ut Renée mot Roger Borg istället. Som alltid övernattar vi på Sunnersta herrgård. Ett lugnt område i södra Uppsala. Vacker omgivning med vandringsleder runt Sunnerstasjön. Här hade våren kommit på allvar, solen stod som spön i backen och snön var som bortblåst. Lite mera moln när vi tävlade, men det gör inget tycker jag.

Första tävlingen var OK Linnés TempO. Nu hade TempO gått bra för mig i vår, både i Slovenien och Finland. Så jag försökte satsa lite. Men jag kom rejält ner på jorden. Nio fel och långt ner i resultatlistan. Det fortsatte med Länna och på Söndagen Janssons "mikro PreO". Bra kartor och mycket kurvläsning, vilket vi tycker om. Michael vann Lännas tävling, ensam med alla rätt. Björklinges tävling vann Stig Gerdtman. Men PreO i Väst området  höll sig väl framme. Klanen Jakobsson delade på segrarna i A klassen på PreO tävlingarna.

 Kniphanen var på friarstråt.

 Blåsipporna sod i full blom.

 Koltrasten lekte.

Äntligen fick jag till ett foto på Sveriges alla mästerskapsbanläggare. Rolf Karlsson la VM 2004, Lennart  EM 2010, Erik L EM 2012, och jag VM 2016.

Resultat hittar ni här.

Det som står på tur härnäst är att vi i BDOFs PreO kommitté skall hjälpa ungdomskommitté med en kartläsningsträning den 19 maj. Helgen därefter är det tävlingar i Göteborg, Skene trakten.