fredag 14 oktober 2016

Kampala

Har nu varit hemma en vecka, och fick inte bara med min fina minnen och en och annan halvhyfsad bild, utan även en rejäl förkylning. Har inte orkat sortera de sista bilderna, förrän nu, eller ens ta hand om så mycket av smutstvätten. Tur att Emil bor hemma och sköter en del av markservicen.
 
På lördagen åkte vi från Front Portal mot Kampala på nåt som var rena lyxvägen mot vad vi har varit vana vid under två veckor.
Resan tog nästan fem timmar så vi behövde stanna och äta lunch i Mobende. Vi prövade på en typisk ugandisk snabbmat, Rolex. Det är en slags omelett inrullad i ett slag fajitabröd, Rolled eggs, Rolex. Så Erik och Mackan har missat en av de 99 saker man måste göra, äta en Rolex i Mobende, Uganda.

Ju närmare Kampala vi kom, desto mer ökade trafiken, och om det i Kigali var kaotiskt, så var det ingenting mot hur det var i Kampala. Visserligen är väl innevånarna i Kampala minst dubbelt så många, men här verkade det absolut inga trafikregler tycktes efterlevas. Ändå sa de som var mer resvana än mig, att de varit i flera städer som var värre. Och naturligtvis så råkade en av våra bussar ut för en olycka, ingen skadades turligt nog, men det dröjde flera timmar innan de kom till hotellet. Men av någon anledning så hade här minst 5 procent av motorcyklisterna hjälm på huvudet...

 Utsikt över Kampala från en av de många kullar som den består av. Vi gjorde en runda genom staden för att se några sevärdheter, men några var stängda, bl a den gamla kungagravarna som är ett UNESCO världsarv. Ugandas national muséum var dock öppet, men lite malätet, men Franz tyckte dock att musikavdelningen var rolig.

På väg till Entebbe flygplats åkte vi förbi ännu en ny trafikolycka, men också Kampalas brandstation. Vi fick också känna på vattnet i Viktoriasjön, hade vi haft mer tid hade vi bandat, för vattnet var varmt och inbjudande, hur hälsosamt däremot vet jag inte.

 
En underbar resa, med många intryck, nya trevliga bekantskaper. Vår svenske reseledare Mikael försökte hålla reda på oss, ibland lyckades han, våra chaufförer från Kazingatours David, Innocent, Jacob och Fred var kunniga och mycket trevliga.
 
Bosse

 

 

1 kommentar:

Ingemar Gidenstam sa...

Ja, trafiken i Kampala är lite speciell - vänstertrafik och 2-3 filers rondeller med 6-7 bilar i bredd, knappt man får ett frimärke emellan bilarna. Ibland blir det tvärstopp och en tut-sirenad a´la Rom bryter ut.
Vägen Kampala över Mubende till Fort Portal har tydligen förbättrats betydligt de senaste 15 åren. Vi hade skyddsombudsutbildningar vid flera tillfällen på en skola till teplantagerna som ligger på vägen, några mil innan, öster om Fort Portal. Då tog resan med Jeep runt 10 timmar och vägen var bitvis riktigt eländig.
Tack för bilderna o storyn Bosse!