Rapport 6 från EM

Så var sista dagen på EM här och med den TempO finalen. Alla svenskarna gick ju vidare och det var ett laddat gäng som åkte dit, En och en droppade in, några hade en bra känsla, några kände på sig att detta gick nog inte så bra, men de allra flesta var ense om att det var en bra finalbana. Och den finsk-svensk/svenska dominansen fortsatte, först på åttonde plats kom bäste icke nordbo, Stefano Raus från Italien, i alla fall för mig en ny bekantskap.
Till slut vann då Anti Rusanen, Finland, och en märkbart lättad och glad Lennart på andra plats, debaclet från igår var som bortblåst, och Marit fick en ny bronsmedalj. Stig kom därefter, förr årets världsmästare Pinja Mäkinen på femte, och Martin på sjätte och sista podium plats. Övriga blev, Ola 19, Jens 23, Erik 24 och Michael 30. Vi hade planerat att kasta i segraren i poolen som låg precis vid TC och så skedde, Först slängde vi i Anti, sen slängde vi Marit. Lennart förstod vad som var på gång, och gick självmant i. Sen skålade vi för all medaljörer i champagnen jag köpte i Frankfurt.
orienteringslöparna hade sin stafett idag, och det blev fler svenska framgånga, herrarna vann och damerna kom tvåa, fast andra laget överaskade alla, kul för de unga tjejerna att komma så högt upp.

 

                          Det blev lite känslosamt en stund.     Det var kyligt i början, men de vande sig.

 

 

                            Silver tjejerna och guldkillarna.

 



Skall försöka sammanfatta lite. Vi kom ner hit med höga förhoppningar men inga förutfattade meningar om arrangemanget. Men lite för mycket strul från arrangörerna, för att den biten skall få några höga betyg. Vad som strulade, mest för orienteringslöparna kan ni säkert läsa nån annan stans. Men för PreOns del så gjorde Edvisern Knut Ovesen och hans assisten Ola Wiksell ett hästjobb för att åtminstone PreOn skulle löpa något så när smärtfritt. Bra men annorlunda banor mot vad vi är vana vid hemmifrån. Och sett till resultaten med den nordiska dominansen så får man väl säga att vi nordbor behärskar alla terrängtyper.

 Vi hade bra väder oftast lite mulet på förmiddagarna för att sen solen skulle titta fram frampå eftermiddagen. Bra mat på de restauranter vi åt middag på, på kvällarna och i alla fall jag hade mycket trevligt sällskap, tonen är oftast rå men hjärtlig. Owe fick som IOF representant ofta jobba som prisutdelare och det var ju bara trevligt med så många svenska medaljer.

 

Tyvärr blev det ju inte två guld, så mitt hår är kvar, fast det var tight, både i lagtävlingen där det fattades 6,5 sekunder, och TempOn var det ju fyra svenskar efter Anti. Så löftet får kvarståtill VM i Italien, där behöver ju de våra i alla fall inte kämpa mot så många varken finnar eller andra.

 

Och så, ett stort tack till er där hemma som har följt våra förehavanden här nere, era kommentarer har värmt oss.

PreO landslaget genom Bosse